Jag längtar redan till första löprundan jag kan ta.. I en underbar sol!
Jag har varit skadad i 24h nu.. Direkt efter matchen kände jag avund och längtan efter att gå ordentligt..
Jag haltar fram. Sitter nu på akuten i Ystad och väntar på min röntgen resultat. Denna gången gör de ont.. Efter svenstorps matchen och träningslägret i Berin kändes de bara lite i foten, men igår på matchen trampade jag på sidan, precis där de kändes lite innan och de knäckte till.. Sen dess har de inte gått att stödja på foten..
Jag har en underbar sambo som tar hand om mig!
Har en mycket förstående arbetsplats!
I dag har min kära mor ställt upp och kört mig, supersnällt!
De är så roligt och alla är så goa och ställer upp och håller mina träningspass! Vad hade jag gjort utan er alltså!?
(Jag lovar jag är inte lat eller gnällig) jag vill hålla mina pass, med alla fantastiska som tränar!

Då väntar jag lite till här på akuten.. Återkommer med resultat ;)

Jag måste säga att rastlösheten har inte kommit till kroppen än, jag har infunnit mig i denna situation.. Tänk vad våra kroppar kan anpassa sig :)

Kan du springa, träna? Passa på ut och njut!